söndag 8 september 2013

Tävling hos iHeartFantasy

Hejhej!

Jag tänkte bara tipsa om att iHeartFantasy har en tävling där man kan vinna nya boken "Den nya människan" av svenska författaren Boel Bermann. Definitivt värt att checka in!

Länk till tävlingen hittar ni Här.

lördag 11 maj 2013

Tegelstenstaggen


Jag blev taggad av Miriam från Schitzo-cookies bokblogg att göra den här taggen som kallas för tegelstenstaggen, och den verkar väldigt kul, så tack för det :)
Originaltaggen på engelska kan ni hitta här. Taggen översattes från engelska till svenska av Nelly från Nellons bokblogg.

Den här taggen går alltså ut på att man i sin bokhylla ska hitta de fem tjockaste böckerna man har läst, och de två tjockaste som man ska läsa :)

Jag börjar med det minst spännande, alltså de två tjockaste böckerna i min att läsa-hög:

1. Trilogin om Härskarringen av J.R.R. Tolkien (1221 sidor)
2. Svärdet och spiran av Ken Follet (1076 sidor)

Vad kan man säga? Det finns en anledning till att jag inte läst någon av de här två böckerna. Men trilogin om Härskarringen ska jag läsa, det har bara inte blivit av än. Mestadels för att jag fastnade i den lååånga inledningen med en väldigt utförlig förklaring om vad hober är. Tack för informationen, nu slipper jag förstör min läsupplevelse genom att undra vart dessa fantastiska små varelser ursprungligen kommer ifrån. Men som sagt, jag kommer att ge den en chans till, fast då hoppar jag nog över inledningen.

Svärdet och spiran vet jag inte mycket om. Jag fick den av min farbror, men jag vet inte vad den handlar om. Dess tjocklek är väldigt avskräckande, så jag är inte säker på om jag har läst baksidan ens en gång. (Nu har jag det, bara för att jag nämnde det). Jag ska läsa  den någon gång. Kanske.

Dags för de böcker jag har läst. Jag börjar väl från nummer fem och räknar ner då. Jag kan tillägga att jag äger ett exemplar av bibeln som jag inte läst och inte har några planer på att läsa för tillfället. Men för sakens skull kan jag tillägga att den med marginal är den tjockaste boken i min bokhylla, på hela 1417 sidor.

Så, på femte plats... (konstpaus)


5. Hemligheternas Rike av Kristin Cashore (622 sidor)

Recension på boken hittar du här. Jag rekommenderar den starkt. Detta är den  sortens bok som man är lycklig över att den är en tegelsten.


På FJÄRDE plats haaaaaaar vi...



4. Eld av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg (633 sidor)

Andra delen i Engelsfors-trilogin. Jag gissar att de flesta av er redan har läst den här, men har ni inte det så gör det. Det är en mycket bra bok som jag skulle rekommendera till de flesta, bara man läser Cirkeln först.
  Det är ju alltid kul när det går så bra för en svensk bok också.


På tredje plaaaaaaaaats...


3. Tystnad, tagning av Michelle Magorian (645 sidor)
En ganska trevlig bok av författaren till Godnatt Mister Tom. Kunde varit mycket kortare om ni frågar mig. I slutet var det nästan som en helt ny bok. Men den var ändå helt okej. Om ni inte har något bättre för er - läs den. Annars - låt bli.


På aaaandraaa plaaaaaaaats... *trumvirvel*



2. Arvtagaren av Cristopher Paolini (905 sidor)
Egentligen hade nästen hela Arvtagaren-serien platsat här, men jag ville inte riktigt att det här skulle bli en enda lång lista på alla böcker i den serien, så det fick bli den tjockaste bara.
Den här boken hade kunnat vara ca 400 sidor tunnare. Den var extremt seg. Vill ni veta hur den slutade så kan jag tala om det för er, så slipper ni läsa den. ;p

Den TJOCKASTE boken i min bokhylla som jag har läst ääääär...


1. Harry Potter och Fenixorden av J.K. Rowling. (1000 sidor)
Förvånade? Jag antar att den här står högst upp på mångas listor, vilket ju inte är så konstigt. Det är ju trots allt den tjockaste boken i en av världens mest populära serie. Vilket den ju är av en anledning.
 Precis som med Arvtagaren så hade flera böcker i Harry Potter-serien platsat här, men av samma anledning tog jag bara med den tjockaste. 


Så, då var det alltså dags att tagga vidare. 
Jag vet inte riktigt vilka jag ska tagga så det blir inte så många. Alla kanske redan har blivit taggade, men de här taggar jag i alla fall:


onsdag 8 maj 2013

Recension: Hemligheternas Rike




Författare: Kristin Cashore
Originaltitel: Bitterblue
Språk: Svenska
Förlag: Bokförlaget Semic
Serie: Tredje delen i serien De Utvalda
Antal sidor: 622
Format: Kartonnage
Köpt/ Lånad: Köpt på Akademibokhandeln
Fösta meningen: Det måste göra ont när han tar tag i mammas arm och rycker henne mot väggbonaden. 

Beskrivning (Från adlibris): Bitterblue har alltid levt i skuggan av sin ondskefulle far, kung Leck. Han styrde som tyrann över sitt rike och bröt ner sitt folks vilja. När Bitterblue var tio år gammal mördades han, och Bitterblue blev drottning. Åtta år senare kämpar hon för att få kungariket på fötter. Den onde kungens påverkan lever kvar och Bitterblue känner sig fångad. Hon börjar smyga ut ur slottet för att få gå på gatorna i sin egen stad. Då möter hon två tjuvar som har nyckeln till sanningen om Lecks makt. Och en av dem, med en mycket ovanlig begåvning, blir väldigt speciell för Bitterblue.

Jag älskade verkligen den här boken! Jag kom in i den snabbt och sedan hade jag mycket svårt för att lägga ifrån mig den. De dagar som det tog mig att läsa den gjorde jag inte mycket annat, vilket kanske inte var så bra med tanke på att vi har väldigt mycket skolarbete, menmen. Böcker går före allt annat. ;)
 Handlingen blev aldrig riktigt för seg, men den var inte heller överdrivet förhastad. Jag gillade hur hemligheterna avslöjades en efter en, och det är kul att både Katsa och Flamma från tidigare böcker dyker upp i den här. Po har en ganska stor roll i den här boken, vilket också var väldigt trevligt.
 Den första boken i den här serien, Tankeläsaren, tyckte jag väldigt mycket om. Tvåan, Monstrets dotter, var inte lika bra. Om ni gav upp efter den så råder jag er att ge den här boken en chans i alla fall. Den är är helt klart den bästa boken i serien och man behöver inte alls ha läst tvåan för att förstå allt. 
  Karaktärerna tyckte jag mycket om. Katsa är ju för härlig, Po är alltid lika vänlig, biblotekarien Död var helt klart min favorit av de nya karaktärerna, och Bitterblue tyckte jag också om. Annars är det ju lätt hänt att en bra bok förstörs av en jobbig protagonist. Så var inte fallet här. Visserligen störde jag mig extremt mycket på en viss lilaögd person vid ett visst tillfälle, men det var inte tillräckligt för att sänka betyget från att vara full pott.  

Sammanfattning: LÄS DEN FÖR GUDS SKULL! 

Betyg: 10/10


På svenska;
Kartonnage: Adlibris Bokus CDON
På engelska: 
Pocket: Adlibris CDON CDON 
Häftad: Adlibris Adlibris Bokus

måndag 6 maj 2013

Recension: Förr eller senare exploderar jag




Författare: John Green
Originaltitel: The fault in our stars
Språk: Svenska
Förlag: Bonnier Carlsen
Serie: Fristående
Antal sidor: 307
Format: Häftad
Köpt/ Lånad: Födelsedagspresent
Fösta meningen: På senvintern mitt sjuttonde levnadsår kom min mamma fram till att jag var deprimerad, antagligen för att jag sällan gick hemifrån, låg rätt mycket i sängen, läste samma bok om och om igen, inte åt så ofta och ägnade en ganska stor del av min rikliga fritid åt att tänka på döden

Beskrining (från adlibris): Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan. 

Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö). 

Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.

Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp. 


Det här är en underbar men sorglig bok med härliga karaktärer. Det måste ju vara omöjligt att inte älska Hazel Grace och Augustus. Peter van Houten gör ju inte direkt saken värre heller. 
Jag gillar replikerna och tankarna i boken. Det enda negativa med karaktärerna är nog att de ofta känns ganska overkliga. De har alltid det perfekta svaret på lager, något som vi i verkligheten vet är väldigt omöjligt. 
  Handlingen balanserade på ett bra sätt mellan att vara hoppfull eller sorglig. 
  Ändå får den inte full pott. Jag hade väntat mig en riktigt bra bok, vilket jag fick. Men det är inte alls den bästa bok jag läst, något den verkar vara för många andra om man ska tro vad som står på bokens baksida.

Kommentarer (Markera för att läsa spoilers):

- SÅ härligt att van Houten lyssnar på Snook! xD 

  - Jag var verkligen inte förberedd på [att Augustus skulle få ett återfall. :o Så sorgligt! Jag var helt förberedd på att Hazel skulle dö först, något jag inte ens trodde skulle hända i boken

Betyg: 8/10 (Är visst det enda betyget jag ger... xD)

På Svenska:
Häftad: Adlibris Bokus CDON
E-bok: Adlibris Bokus CDON

På engelska:
Inbunden: Adlibris Adlibris Bokus
Häftad: Bokus 
Pocket: Adlibris CDON

Book Sacrifice Tag

Detta är alltså en tag som jag set att flera bloggare har gjort. Den går ut på att man hamnar i olika situationer, och i varje situation måste man offra en bok för att klara sig levande.

Taggen gjordes ursprungligen av ArielBissett på youtube, ni kan se hennes film här. Taggen översattes från engelska till svenska av Bokrygg.
Okej, då börjar jag.

1. En överskattad bok. Vi börjar med Zombie apokalyps! Låt oss säga att du är i en bokhandel, kollar runt bland bokhyllarna, när BAM! Zombie attack. Ett meddelande i högtalarna berättar att militären har upptäckt att zombiernas enda svaghet är överskattade böcker. Vilken bok, med vetskap om att det är en väldigt hypad bok (för att vara säker på att det ska fungera), skulle du kasta på dem? 

Här väljer jag nog City of Bones av Cassandra Clare. Jag har läst väldigt mycket om hur rolig den var, vilket jag håller med om, men roliga repliker är helt enkelt inte tillräckligt för att själva boken ska bli bra. Näe alltså, City of Bones skulle nog fungera riktigt bra i den här situationen.


2. En uppföljare. Låt oss säga att du precis lämnat frisören med en fantastisk ny frisyr och BOOM: kraftigt skyfall, du har aldrig sett sånt regn i hela ditt liv. Vilken uppföljare är du villig att offra som paraply för att skydda dig själv? 

En bok jag med glädje skulle offra är Svartkrut och eld av Naomi Novik.
Usch, den här boken är sååå seeg! Första boken, Hans majestäts drake, älskade jag. Bok två, Jadetronen, var också rätt okej. Men den här boken klarade jag helt enkelt inte. När jag bara hade 20 sidor kvar av boken så gav jag upp den, det blev bara för mycket. Jag blev ju förstås sjukt besviken eftersom att det här var under min "drakperiod". 


3. En klassiker. Låt oss nu säga att du sitter på en föreläsning och din lärare pratar oavbrutet om hur en klassiker förändrade världen, hur den revolutionerade litteraturen och du blir så trött på det att du kastar klassikern rakt i ansiktet på hen för att vet du vad? Den här klassiker är bara idiotisk och är värd all kvarsittning bara för att visa alla hur du känner. Vilken klassiker kastade du? 

(Döda mig inte nu, snälla) Romeo och Juliet. Jag menar, det är en pjäs. I en bok. Den går i stort sett ut på att man rabblar upp alla som är upp på scen, en lååååååång radda med lååååånga repliker och sedan är det en ny scen, där allt upprepas igen. Jag tror jag kom till sida 3 eller något... Alltid när man läser om bokkaraktärer som läser Romeo och Julia, är det pjäsen de sitter och läser då? Och om de gör det, HUR ORKAR DOM?! 

(Jag kunde inte hitta någon bild på den version av Romeo och Juliet som jag har läst, så det blir ingen bild...)


4. Sämsta boken i ditt liv! Du hänger i biblioteket när BAM! global uppvärmning råder plötsligt och världen utanför har plötsligt blivit frusen ödemark. Du är fångad och din enda chans att överleva är att elda böcker. Vilken bok springer du först till, som du skulle bränna upp utan att känna någon ånger? 

Oj, det var svårt. Det blir nog Awakened av P.C. och Kristin Cast, även fast jag vet att väldigt många har valt böcker ur den serien till flera av frågorna. Men det finns ju en anledning till det, exempelvis att böckerna är SJUKT DÅLIGA! Jag hatar att ge upp serier mitt i, vilket är den främsta anledningen till att jag lyckats ta mig så långt som till bok nio, men jag måste ju säga att det bara går nerför. Det sorgliga är att det inte hade behövt vara så här. De första fyra böckerna är faktiskt ganska bra, speciellt den första. Om de bara kunde ha avslutat serien där, i stället för att dra ut på slutet i så många böcker till!




Japp, det var det. Jag kommer inte att tagga någon då de flesta bloggare jag känner till redan gjort den. Visserligen kanske poängen med taggar försvinner om man inte blir taggad och inte taggar någon, men de är ju ändå roliga att göra ändå ;)









torsdag 2 maj 2013

Recension: The Golden Lily


Språk: Engelska
Författare: Richelle Mead
Originaltitel: The Golden Lily
Serie: Del två i Bloodlines-serien
Antal sidor: 417
Format: Häftad
Köpt/ Lånad: Köpt på SF-bokhandeln i Stockholm
Fösta meningen: Most people would find being led to an underground bunker on a stormy night scary.


Baksidestext: Sydeny Sage is an Alchemist, one of a group of humans who dabble in magic and serve to bridge the world of humans and vampires. They protect vampire secrets - and human lives.

  Sydney has been sent into hiding at a posh boarding school in palm springs, California, and tasked with protecting Moroi princess Jill Dragomir from assassins who want to throw the Moroi court into civil war. Formerly in disgrace, Sydney is now held up as the model of an exemplary Alchemist. But the closer she grows to Jill, Eddie, and especially, Adrian, the more she finds herself questioning her age-old Alchemist beliefs.
  Her world becomes even more complicated when magical experiments show Sydney may hold the key to prevent becoming Strigoi. But it's her fear of being just that - special, magical, powerful - that scares her more than anything. Equally daunting is her new romance with Brayden, a cute, brainy guy who seems to be her match in every way. Yet, as perfect as he seems, Sydney finds herself being drawn to someone else - someone forbidden to her. 
  When a shocking secret threatens to tear the vampire world apart, Sydney's loyalties are suddenly teased more than ever before. Should she trust the Alchemists - or her heart?



Sydney kastas in i ett nytt äventyr och nya mysterier måste lösas. Den här boken är precis lika bra som förra boken. Faktum är att den är nästan precis som förra boken. Visst har det tillkommit lite karaktärer, handlingen är annorlunda och allt sådant. Ändå är väldigt mycket precis som innan - Sydney skjutsar runt Adrian hit och dit, Sydney är den enda ansvarsfulla, Sydney är dålig på känslor o.s.v. Eftersom att jag verkligen gillade den förra boken så är det inget större problem, men det känns lite som en förlängning av Bloodlines snarare än en uppföljare. Detta är anledningen till att jag inte ger de två böckerna samma betyg. När jag tänker tillbaka på böckerna har jag svårt att minnas vad som hände i vilken bok, och då var det ändå bara några veckor sedan jag läste dem. 
  Jag gillar att även Sonya och Angeline gör comeback i den här boken. Richelle Mead har verkligen fått till det där med rätt blandning av nya och gamla karaktärer som jag personligen tycker är väldigt viktigt i en spin off-serie. 
  Jag kommer helt klart att läsa tredje delen i den här serien, men då jag läst att den slutar i en cliffhanger så vet jag inte riktigt om jag ska köpa den snart eller vänta på att den fjärde boken också ska komma ut så att jag får läsa dem direkt efter varandra. 

Kommentarer (Markera för att läsa spoilers): 

 - Jag stör mig på att Sydney och Jill är så extremt lika på bokomslaget. I boken beskrivs de ju som väldigt olika! x)

 - I slutet [när de inte berättade planen för Sydney tyckte jag att de hade en väldigt dålig ursäkt. Den höll helt enkelt inte! Klart att Sydney skulle gått med på planen om alla var emot henne - särskilt om Alkemisterna tyckte att de skulle göra så. Visst, jag förstår att det skulle bli mer spännande för läsaren, men ändå, dålig ursäkt.]

Betyg: 7/10

Inbunden: Adlibris Adlibris Bokus
E-bok: Bokus

Recension: Cinder


Beskriving (från adlibris): Cinder är 17 år och Nya Beijings bästa mekaniker. Som cyborg har hon inga rättigheter, och hennes styvmor lägger beslag på allt hon tjänar. En dag dyker prins Kai upp vid Cinders marknadsstånd. Den omsvärmade prinsen har ett uppdrag åt henne - och snart är de båda indragna i den onda Måndrottningens intriger. Samtidigt härjar en dödlig pest på Jorden. Cyborger som utses till försökskaniner har ingen chans att överleva ... 


Den här boken var faktiskt bättre än jag hade väntat mig, och då är sagor och dystopier ända två genrer jag gillar mycket, så jag hade ändå hyfsat höga förväntningar.
  Cinder är en karaktär som jag snabbt faller för. Hon känns trovärdig, trots att det handlar om framtiden och en cyborg.
  Själva historien är bra och spännande. Jag gillar att den har en väldigt egen och unik handling, men att askungen-temat ändå lyser igenom under hela bokens gång. Jag är också väldigt nyfiken på nästa del i serien, Scarlet, som kommer att vara baserad på rödluvan.

Betyg: 8/10

/Raspberry

Adlibris Adlibris Bokus